drömmar

jag have a dream!
jag bodde på en bondgård i sydstaterna. kanske louisiana eller mississippi, jag vet inte. anywho... jag hade en mustach och jag var gift med sandra och hade en son som hette jebediah. jag minns inte vad jag odlade men jag tror att det var bomull. jag kanske hade slavar också...men det är omoraliskt så det hade jag kanske inte ändå.
en dag satt jag i en gungstol på verandan, då kom några män och snackade skit. jag minns inte vad de sa men jag minns mitt svar. det var något som jag alltid har velat säga. det gick till så här:

männen: skitsnack, skitsnack...bullshit.
jag: son!
jebediah: yeah pa?
jag: get my rifle...

det var skönt. sen vaknade jag. det är lätt top 5 drömmar hittills. en annan favorit, som många har klassat som seklets onödigaste dröm, utspelade sig på en fest. jag stod och groovade till musiken och en okänd kille kom fram och frågade mig om jag hade anders telefonnummer. jag tog fram min mobil och bläddrade i telefonkatalogen. sen svarade jag: "nej".
thats it.

//megalomaniac moe

hat och frustration!

jag känner hat! ett obeskrivligt hat! jag vill bara skrika! jag skulle döda dig om jag kunde, ditt svin! vem pratar jag om? inte vem utan vad. PLASTFOLIE! Ahhhh! jag startar jihad mot plastfolie och dess användarfientliga natur. på vår jord finns det endast en folkgrupp som lyckats tämja detta odjur. mammor. de klarar av det som om det inte är någonting. själv ska jag slå in några mackor till min lunch men nej, det går fan inte. det klibbar bara fast sig på saker som man inte vill att den ska. det slår aldrig fel. den fastnar hellre på vatten än på min mackjävel.
gud hjälpe dig om den får tag på en del av sig själv! då är man verkligen fucked. det är omöjligt att få loss skiten. cirka 65 % av all plastfolie som jag använt i mitt liv har slängts innan den gjort sitt. det värsta är att jag vet att jag aldrig kommer att lyckas få grepp om plastfolie...jag har väldigt liten chans att bli en mamma. pappor klarar inte heller det. pappor är människor. mammor är någon sorts övermänniskor. aluminium... det är lösningen. den enda ljuskällan i detta folieträsk. räddningen för oss okunniga.

japp. så är det.

//spanky moe

Sex and drugs and chips and gravy...and carrots.. i like carrots.

Two penguins were walking across an iceberg, when the first penguin turns to the second penguin and says:
- "You look like you're wearing a tuxedo"
The second penguin looks at the first penguin and says:
- "Maybe I am..."

Tack för den, Special Agent Dale Cooper FBI. Vi tittar på Twin Peaks ifall ni inte förstod det.
Idag skulle vi packa. Det gjorde vi inte. Imorgon kanske. Vi ska tvätta imorgon också... så packandet får kanske vänta. Jag är skäggig. Oftast när jag är så här skäggig brukar det klia som satan, men inte nu. Jag måste raka mig under helgen annars är det bara att gå med i Al Qaeda direkt. Undrar om man måste ha ett speciellt tyg till sin turban eller om det räcker med vilken tygbit som helst för i så fall skulle jag välja min simpsonshandduk. Jag skulle nog inte orka gå med i Al Qaeda... de verkar vara stränga. Jag klarar inte av stränghet. Jag gillar att "maxa och relaxa" så att säga. Undrar om CIA hör av sig nu när jag har skrivit Al Qaeda så många gånger i samma dokument...da da da!!! Intrigen tätnar.

Idag gjorde jag mat. Konstig mat. Hittepåmat. Jag blandade köttbuljong, vatten, broccoli, purjolök, potatis, morötter och korv. koka koka koka. klart. gott. Jag hade redan förberret alla grönsaker och fryst dem för längesen och nu när vi ändå håller på att flytta och tsakta men säkert tömmer frysen så pang! jag fann energin och jag lyckades koncentrera den en kort stund på tillagningen av min mansgryta.

Jag pratade med anders idag. Han var någonstans i västra australien. han var full och låg på taket av sin bil med en öl. ackompanjerad av en holländare och en britt berättade han en del om upplevelsen och hans planer för framtiden. om ni undrar vad det var för planer får ni fråga mig. jag minns inte så mycket just nu

Jag vill också passa på att tacka syster min för en fin blogg. fina ord. tack för det. jag blev helt varm och mjuk i magen. vi ses ganska snart chicken bones.

//Moe out.

packdamp

2 veckor kvar tills flytten och vi har börjat fundera på att packa och idag blev det av...till viss mån. vi har lyckats få ihop några lådor nu men det är bara så jävla tråkigt, jobbigt och förfärligt att packa. nu har vi tagit en paus. det är ganska vackert hur ens uppfattning om en situation kan förändras så snabbt.

innan vi började packa: "scheisse bitte! det är ju bara två veckor kvar. vi måste packa allt! NU! tänk så hinner vi inte. två veckor! det är ju nästan en vecka! bara en vecka kvar! ahhh!"

nu när vi har tagit paus: "fan vad skönt att det är hela två veckor kvar. det är ju hur lugnt som helst. två veckor. det är nästan tre veckor! tre veckor är ju nästan en månad. fan vad det är skönt när man slipper stressa."

väder. bra väder. äntligen bra väder. det är varmt och skönt och snön håller på att disappeara. vi börjar få syn på gräs och för någon dag sen såg vi till och med en fluga i lägenheten. termometern som stod i solen i morse visade 28 grader. det är nog solens fel och det stämmer ju inte alls med den lilla sak som vi kallar för verkligheten, men jag erkänner att det var lite motiverande att se. det är dock inget väder som man vill gå utomhus i. ja det är varmt och soligt, men snön fuckar och blötar ner allt. allt! alles!
jag är "ledig" denna veckan. det betyder att jag har en hemtenta som ska göras. detta är då avslutningen på denna kursen och man märker hur bortskämd man har blivit av att gå på universitetet. jag ska skapa en hemsida...inte ens en riktig sida utan bara skriva hur jag skulle göra. det hade typ varit läxa som ska göras under en dag på gymnasiet. gymnasiet var ett helvete jämfört med universitetet. man har fan inget att göra längre. fniss.


and i'm spent.

//mickey moe

otrohet mot blogg.se...

jag är äntligen här. blogspot har tjatat som satan på mig och till sist gav jag mig. varje man har sitt pris säger de. 200 000 kr är ju inte mycket, men jag var ändå trött på blogg.se.

några tankar jag har:

varför heter det "fransmän" och "engelsmän"? den pyttelilla feministen i mig skriker! ahh säger han/hon. vi tycker att det borde heta engländare och frankrikaner. antingen det eller så borde man ändra så att amerikaner heter amerikamän. det hade nog varit ganska kul ändå. jag gillar det andra alternativet mer. amerikamännen kommer! det låter bra. nog om det.

vi ska flytta snart. mindre än en månad kvar nu. vi borde packa känner vi, men alla som någonsin har flyttat vet hur jävla tråkigt det är att packa. det är som att vara på mataffären fast tusen gånger värre. istället för ett paket mjölk som ska in i påsen så är det en soffa. men jag längtar som fan tills vi har flyttat och det äntligen blir sommar. vår nuvarande lägenhet är alldeles för stor för oss två, speciellt utan tjockemufasa.

jag är klar. let me be!

//millenium moe